Rasstandard för Labrador retriver

Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Ursprungsland/ hemland Storbritannien.

Användningsområde
Apporterande fågelhund. FCI-klassifikation Grupp 8, sektion 1, Med arbetsprov.

Bakgrund/ändamål
Den anses vanligen att labrador retriever har sitt ursprung på New Foundlands kust där fiskare använde en hund av liknande typ för att apportera fisk. Att labrador retriever är en utmärkt vattenhund med vädertålig päls och unik svans, som genom sin form kan liknas vid en utters, betonar dessa ursprungliga drag. Labrador retriever är en jämförelsevis ung ras vars rasklubb bildades 1916, rasklubben för gul labrador bildades 1925. Det var på jaktprov som labrador retriever först gjorde sig bemärkt. Rasen hade introducerats i Storbritannien under slutet av 1800-talet av överste Peter Hawker och earlen of Malmesbury. En hund som hette Malmesbury Tramp beskrevs av hertiginnan Howe som en ursprungskälla till den moderna labradoren.

Helhetsintryck
Labrador retriever är en starkt byggd, kompakt och mycket rörlig (vilket utesluter övervikt eller överdriven massa) hund med bred skalle, bred och djup bröstkorg och brett och starkt ländparti och bakställ.

Uppförande/karaktär
Till temperamentet är rasen intelligent och följsam med en stark vilja att vara till lags. Den är godmodig, entusiastisk och vänlig, utan spår av aggressivitet eller blyghet. Labrador retriever är en anpassningsbar och tillgiven följeslagare. Den är mycket rörlig, har utmärkt luktsinne, är en god apportör med passion för vatten.

Huvud
Huvudet skall vara välmejslat utan köttiga kinder.

Skallparti

- Skalle - Skallen skall vara bred.
- Stop - Stopet skall vara markerat.

Ansikte
- Nostryffel - Nostryffeln skall vara bred med väl utvecklade näsborrar.
- Nosparti - Nosartiet skall vara kraftfullt, aldrig snipigt.
- Käkar/tänder - Käkarna skall vara medellånga och starka med starka tänder och perfekt, regelbundet och komplett saxbett.

Ögon
Ögonen skall vara medelstora och bruna eller hasselnötsbruna. Uttrycket skall vara intelligent och vänligt.

Öron
Öronen skall vara ansatta tämligen långt bak på skallen och bäras hängande tätt intill kinderna. De får inte vara stora och tunga.

Hals
Halsen skall vara torr, stark, kraftig och väl ansatt i skulderpartiet.

Kropp
Överlinje - Rygglinjen skall vara plan.

Ländparti
Ländpartiet skall vara brett, kort och kraftigt.

Bröstkorg
Bröstkorgen skall ha god bredd och gott djup, med väl välvda, tunnformade revben – denna effekt får inte skapas genom övervikt.

Svans
Svansen är ett kännetecken för rasen. Den skall vara mycket tjock vid ansättningen och smalna gradvis mot spetsen. Svansen skall vara medellång, utan fana men vara täckt runt om med kort, tjock, tät päls vilket ger svansen ett rundat utseende, s.k. uttersvans. Svansen får bäras glatt men aldrig ringlad över ryggen.

Extremiteter
- Framställ - Skulderblad Skulderbladen skall vara långa och sluttande.
- Underarm - Frambenen skall ha god benstomme och vara raka från armbågarna till tassarna såväl från sidan som framifrån sett.
- Framtassar - Framtassarna skall vara runda och kompakta med väl välvda tår och välutvecklade trampdynor.

Bakställ Helhet
- Bakstället skall vara välutvecklat, korset får inte slutta mot svansen
- Knäled - Knälederna skall vara välvinklade.
- Has/hasled - Hasorna skall vara lågt ansatta. Kohasighet är absolut inte önskvärt.
- Baktassar - Baktassarna skall vara runda och kompakta med väl välvda tår och välutvecklade trampdynor.

Rörelser
Rörelserna skall vara fria och tillräckligt marktäckande. De skall vara regelbundna och parallella fram och bak.

Päls
Pälsstruktur - Pälsen är ett speciellt särdrag för rasen. Den skall vara kort och tät utan vågor eller fransar och kännas jämförelsevis hård vid beröring samt ha vattenavvisande underull.

Färg
Enfärgat svart, gul eller leverbrun.
Gult får variera från ljust gräddfärgat till rävrött. En liten vit fläck på bringan är tillåtet.

Storlek/vikt
Hanhund: idealmankhöjd 56 - 57 cm
Tik: idealmankhöjd 54 - 56 cm Fel
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete.

Diskvalificerande fel
- Aggressiv eller extremt skygg.
- Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras.

Testiklar
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

 

Information
På grund av en felaktig översättning från den engelska rasstandarden, har LRK här ändrat till den korrekta översättningen.

De två rättelserna är markerade med röd stil.

Grupp 8
FCI-nummer 122
FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13

Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-04-27

Svenska Kennelklubben
163 85 SPÅNGA

Besöksadress:
Rinkebysvängen 70
Telefon 08-795 30 00
Telefax 08-795 30 40

Webbplats www.skk.se

E-post till Standardkommittén standk@skk.se

Nordisk Kennel Union består av
Dansk Kennel Klub
Hundaræktarfélag Íslands
Norsk Kennel Klub
Svenska Kennelklubben
Suomen Kennelliitto – Finska kennelklubben

 

Intilliggande rasstandard är en översättning av FCIs (den internationella sammanslutningen för kennelklubbar – Fédération Cynologique Internationale) standard för labrador.

Eftersom SKK är ansluten till FCI är det den publicerade FCI-standarden som är giltig även i Sverige.

Rasstandarder revideras av kennelklubben i respektive ras hemland, i detta fall The Kennel Club i Storbritannien.

Revideringen denna gång föranleddes av engelska kennelklubbens arbete med att justera sina rasers standardtexter där de skulle kunna leda till exteriör överdrift till men för hundens hälsa.
The Kennel Club påbörjade arbetet efter BBCs dokumentär om rashundar för några år sedan som de flesta nog har hört talas om.

För labradorens del har tillägg om överdriven massa/ övervikt gjorts i standarden i detta avseende. Om man läser rasstandarden utgiven av The Kennel Club så har den i viss mån annat upplägg än FCIs/SKKs standard. Detta beror på den standardmall som FCI har beslutat ska användas. Innehållet är dock detsamma, även om viss text kan återfinnas under andra rubriker.

I FCIs standard finns även numera angett rubriken ’Diskvalificerande fel’ vilket vi inte haft på labrador förut. De diskvalificerande fel som anges har dock tidigare angetts under rubriken ’Nota bene’ och har dessutom alltid varit diskvalificerande enligt utställningsbestämmelserna (f.d. 0 pris, numera priset Disqualified), det vill säga hund som är aggressiv/extremt skygg samt hund med anatomiska defekter/ abnormiteter. Dessa saker är generellt diskvalificerande för samtliga raser.

Jämfört med SKKs tidigare gällande standard så skiljer sig den nya standarden i följande delar: texten under rubriken ’Bakgrund/ändamål’; i den engelska standarden finns ingen text om detta, men FCI har fått ok från The Kennel Club att under denna rubrik använda del av den raspresentation som finns på engelska kennelklubbens hemsida.

Tillägg under rubriken ’Helhetsintryck’; ”(vilket utesluter övervikt eller överdriven massa)” tillägg under rubriken ’Bröstkorg’; ”- denna effekt får inte skapas genom övervikt.” tillägg under rubriken ’Fel’; ”…och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. ”anpassning till FCIs nya standardmall; en del text är flyttad till en annan rubrik, nya mellanrubriker har införts, någon mellanrubrik har ändrats.

idealmankhöjden för tikar; f.d. 55-56 cm, numera 54-56 cm

LRKs Utställningskommitté